fruntimmer
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av fruntimmer | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fruntimmer | fruntimret | fruntimmer | fruntimren |
| Genitiv | fruntimmers | fruntimrets | fruntimmers | fruntimrens |
fruntimmer
- (vardagligt) kvinna
- Har du skaffat dig ett fruntimmer än?
- Synonymer: keling (orsamål)
- Användning: Ordet kan ibland uppfattas lätt ålderdomligt och nedsättande. Ordet används tämligen ofta i humoristiska sammanhang.
- Etymologi: Fruntimmer är ett äldre ord i dagligt tal på 1800-talet och början av 1900-talet som beteckning på en kvinna i allmänhet. Ordet är en förvrängning av tyska Frauenzimmer. Första belägg i svenska är från 1560 i formen fruentimret. Detta kan härledas från det lågtyska ordet vrouwentimmer.[1] (Jämför nutida nederländska vrouw = kvinna.) Det svenska ordet timmer är en benämning på grovt virke. Detta återkommer i det svenska bondesamhället där det förr i tiden på gårdarna fanns en frustuga.[2] Det var ett rum, eller på en större gård, en separat byggnad, där gårdens kvinnor höll till. (Jämför drängstuga.)
- Sammansättningar: fruntimmersaktig, fruntimmersvecka
Översättningar[redigera]
Källor[redigera]
- ↑ Hammermans ordbruk [1]
- ↑ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Svenska bokförlaget / Norstedts, Stockholm 1966