fullkomlig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av fullkomlig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum fullkomlig fullkomligare  
Neutrum fullkomligt
Bestämd
singular
Maskulinum fullkomlige fullkomligaste
Alla fullkomliga
Plural fullkomliga
  Predikativt
Singular Utrum fullkomlig fullkomligare fullkomligast
Neutrum fullkomligt
Plural fullkomliga
Kompareras även med mer och mest.
Adverbavledning (fullkomligt)?

fullkomlig

  1. som besitter en egenskap till (mycket) hög grad; riktig, verklig, genuin
    En fullkomlig främling satte sig bredvid mig.
    Du är fullkomligt galen!
    Antonymer: ofullkomlig
    Sammansättningar: fullkomlighet

Översättningar[redigera]