förtal

Svenska

Substantiv

Böjningar av förtal	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förtal	förtalet
Genitiv	förtals	förtalets

förtal

1. (falska) uppgifter med syfte att skada någons anseende

   Se även: malis, ärekränkning

   Se även tesaurus: Förtal, Förtalare, Anklagelse, Avslöjning, Försämring, Illvilja, Misslyckande, Offentliggörande

Översättningar

falska uppgifter med syfte att skada någons anseende

• bokmål: ærekrenkelse m
• bulgariska: клевета ^(bg) f
• isländska: bakmælgi f
• japanska: 冤罪 ^(ja) (えんざい, enzai)
• makedonska: клевета f
• ryska: злословие ^(ru) n, клевета́ ^(ru) f
• serbiska: клевета ^(sr) f
• spanska: calumnia ^(es) f
• tyska: Verleumdung ^(de) f