gå ur tiden

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

ur tiden

  1. (idiomatiskt) , avlida, gå bort, upphöra att leva
    Kung Gustaf VI Adolf gick ur tiden den 15 september 1973.
    Synonymer: , gå ur livet, gå ur världen
  2. (hålla på att) dö bort, utfasas eller upphöra att existera (p.g.a. att ha blivit för omodern/-t)
    Ångloket kan börja gå ur tiden och ersättas helt av elloket nu när järnvägen är elektrifierad.
    Antonymer: moderniseras, förnyas

Översättningar[redigera]