głima

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även glima och glíma.

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

głima

  1. blänka, glänsa, glimra[1]
    Heð głima sum heð vór gúllĕð.
    Det blänker som det vore guld.
    Stjernern głima pá himilĕnn.
    Stjärnorna glimmar på himmelen.
    Synonymer: skefa, głóngr’

Källor[redigera]

  1. Ordbok över Umemålet, s. 41. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.