gengångare

Svenska

Substantiv

Böjningar av gengångare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gengångare	gengångaren, vard. gengångarn	gengångare	gengångarna
Genitiv	gengångares	gengångarens, vard. gengångarns	gengångares	gengångarnas

Teckning av "Huvudlöse sjörövaren", en legendarisk gengångare från Costa Rica.

gengångare

1. varelse eller person som efter sin död går igen

   Synonymer: döing, fantom, vålnad

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1780. Bildat av gå igen.

   Se även tesaurus: Avbild, Upprepning, Långvarighet, Återgång, Fantasi, Troll

Översättningar

varelse eller person som efter sin död går igen

• bokmål: gjenganger m
• danska: genganger u
• engelska: revenant ^(en)
• spanska: aparecido ^(es) m
• tyska: Untoter ^(de) m, Untote ^(de) f, Wiedergänger ^(de) m, Widergänger ^(de) m