genitiv-s

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av genitiv-s  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ genitiv-s genitiv-s:et genitiv-s genitiv-s:en
Genitiv genitiv-s genitiv-s:ets genitiv-s genitiv-s:ens

genitiv-s

  1. (grammatik) det s som markerar genitiv i vissa språk såsom svenska och danska
    I norska brukas inte genitiv-s, där används istället prepositioner.

Översättningar[redigera]