gestikulera

Svenska

Verb

Böjningar av gestikulera	Aktiv	Passiv
Infinitiv	gestikulera	gestikuleras
Presens	gestikulerar	gestikuleras
Preteritum	gestikulerade	gestikulerades
Supinum	gestikulerat	gestikulerats
Imperativ	gestikulera	–
Particip
Presens	gestikulerande, gestikulerandes
Perfekt	–

gestikulera

1. göra rörelser med kroppen, vanligen primärt händerna, armarna, huvudet, oftast för att understryka det man säger eller förklara eller förtydliga det eller bestyrka eventuell implicit underton i sitt budskap

   Han var tvungen att gestikulera för att artikulera det komplexa begreppet.

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1636, under inflytande från franska och tyska av latinska gesticulari (”spela pantomim”),, till gesticulus, diminutivform av gestus.

   Besläktade ord: gest, gestik

Översättningar

göra rörelser med händerna och/eller armarna, oftast för att understryka det man säger eller förklara eller förtydliga det

• engelska: gesticulate ^(en)
• finska: elehtiä ^(fi)
• franska: gesticuler ^(fr)
• ryska: жестикулировать ^(ru)
• spanska: gesticular ^(es)
• tyska: gestikulieren ^(de)