gjút’

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även gjut och gjút.

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

gjút’

  • uttal: /ʤʉ̀ːtʰ/, /ʤɪ̯ùːtʰ/
  1. gjuta
    Etymologi: Av fornnordiska gjóta.
    Grammatik: Pret. gǫut, pl. gutu, sup. gǫtið eller gutið.

Substantiv[redigera]

Böjningar av gjút’  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gjút’ gjúta gjút’ gjútern
Dativ   gjút’nn   gjútum

gjút’ f

  1. vart och ett rum, som emellan någonting formerar sig till en kil eller sorts vik, såsom när två gärdsgårdar eller berg stöter ihop, så att det endast är en smal remsa emellan dem, som blir smalare ju mer det lider mot hörnet, där de stöter ihop
  2. var och en sådan trång och något lång vik i stränder
  3. allt som i kläder, medelst lappar eller någon flik, formerar sig som en sorts pung
    Sammansättningar: eldbeingjút’
  4. inhägnad för kalvar eller får
    Sammansättningar: kałfgjút’
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Jämför fornsvenska giūta, "gjutform".