glitter

Svenska

Substantiv

Böjningar av glitter	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	glitter	glittret
Genitiv	glitters	glittrets

glitter

1. glittrande; det att något glittrar

   Sammansättningar: glittersten, silverglitter, snöglitter

   Jämför: glimmer, skimmer, glans

2. girlang i glittrande material

   Sammansättningar: julgransglitter

Översättningar

glittrande

• finska: kimallus ^(fi)
• tyska: Glitter ^(de) m, Flitter ^(de) m

Engelska

Verb

Böjningar av glitter	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	glitter	glitters	glitter
Preteritum	◀	glittered	▶
Perfektparticip	◀	glittered	▶
Presensparticip	◀	glittering, vard. glitterin'	▶

glitter

1. glimma, glittra