globetrotter

Svenska

Substantiv

Böjningar av globetrotter	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	globetrotter	globetrottern	globetrottrar	globetrottrarna
Genitiv	globetrotters	globetrotterns	globetrottrars	globetrottrarnas

globetrotter u

1. (anglicism) person som reser (ovanligt) mycket, berest

   2007 (25 dec): Minnenas television i jul och nyår (Sydsvenskan):

   I tv avslutas året med en ny dokumentär om globetrottern, entreprenören och botanisten Linné.

   Etymologi: Belagt sedan 1894. Av engelska globetrotter med samma betydelse. Till globe ("jordklot") och trot ("trava; lunka"). Jämför med ursprung till glob, foxtrot och trottoar.

   Jämför: jordenruntfarare, jordenruntresare

   Se även: kosmopolit, backpackare

Översättningar

person som reser (ovanligt) mycket

• bokmål: globetrotter m
• engelska: globetrotter ^(en)
• estniska: maailmarändur
• finska: maailmanmatkaaja ^(fi)
• italienska: giramondo ^(it)
• nederländska: wereldreiziger ^(nl) m, globetrotter ^(nl) m
• nynorska: globetrotter m
• spanska: trotamundos ^(es) mf
• tyska: Globetrotter ^(de) m, Globetrotterin ^(de) f

Engelska

Substantiv

Böjningar av globetrotter	Singular	Plural
Nominativ	globetrotter	globetrotters
Genitiv	globetrotter's	globetrotters'

globetrotter

1. globetrotter