gnika

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

gnika

  • uttal: /ŋ̊ŋèːkʲʰa/, /(ɡ)ɲèːkʲʰa/
  1. knarra, gnissla, skava, låta knarkande och småknäppande i skacklor och åkdon om vintern, när det är bra kallt
    Heð bæra gnikað ti nn øydigǫ́rð, og tankęn mín’ dim mala.
    Besläktade ord: gniks’
    Fraser: gnika áf