grenzen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för grenzen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv grenzen
Presensparticip grenzend
Perfektparticip gegrenzt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich grenze  du grenzst  er, sie, es grenzt 
Plural wir grenzen  ihr grenzt  sie grenzen 
Preteritum Singular ich grenzte  du grenztest  er, sie, es grenzte 
Plural wir grenzten  ihr grenztet  sie grenzten 
Imperativ
Singular - grenze ! -
Plural - grenzt ! grenzen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich grenze  du grenzest  er, sie, es grenze 
Plural wir grenzen  ihr grenzet  sie grenzen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich grenzte  du grenztest  er, sie, es grenzte 
Plural wir grenzten  ihr grenztet  sie grenzten 

grenzen

  1. gränsa
    Besläktade ord: Grenze