grundform
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av grundform | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | grundform | grundformen | grundformer | grundformerna |
| Genitiv | grundforms | grundformens | grundformers | grundformernas |
grundform
- (grammatik) oböjd form; ordform som i svenskan inte är genitiv eller ackusativ och för vissa ordklasser obestämd form, singular eller utrum
- I ordböcker brukar orden stå i sin grundform.
- Synonymer: stamform
- Antonymer: böjningsform
- Hyperonymer: ordform
- Se även: nominativ
Översättningar[redigera]
oböjd form
- finska: perusmuoto (fi)
- tyska: Grundform (de) f