grundform

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av grundform  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ grundform grundformen grundformer grundformerna
Genitiv grundforms grundformens grundformers grundformernas

grundform

  1. (grammatik) oböjd form; ordform som i svenskan inte är genitiv eller ackusativ och för vissa ordklasser obestämd form, singular eller utrum
    I ordböcker brukar orden stå i sin grundform.
    Synonymer: stamform
    Antonymer: böjningsform
    Hyperonymer: ordform

Översättningar[redigera]