gur

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

gur

  1. (ålderdomligt) slam, gyttja
    Etymologi: Besläktat med det dialektala ordet gorr, går (”inälvor, tarminnehåll hos djur”, ”böld” o.dyl.) Besläktat med isländska och fornsvenska gor (”tarminnehåll”) och engelska gore (”levrat blod”).
    Sammansättningar: dynamitgur, gursten
    Se även: gôr-

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av gur  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ gur gure
Dativ   guren

gur n

  • uttal: /ɡʲɞ́ˑɾ/, /ɡúˑɾ/
  1. smuts, gorr i kreaturs inälvor eller tarmar; orenlighet, i synnerhet avfall vid slakt
  2. var, blodvar
  3. strunt
    Heð vær bæra gurĕð.
    Det var bara strunt, odugligt.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Urgermanska *gurą.
Besläktade ord: garaíl, garaveðr, gurm, grum, gurm’, gurug, gárútt, gyrj’
Sammansättningar: gurkveis, gurgren, gurskóg, gurtall

Adjektiv[redigera]

gur

  1. riktig, äkta, alldeles, helt och hållet
    Sammansättningar: gurbłaut, gurlæt, gursnáł

Kurdiska[redigera]

Substantiv[redigera]

gur

  1. varg
    Varianter: gurg, gwurg