guttural

Svenska

Substantiv

Böjningar av guttural	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	guttural	gutturalen	gutturaler	gutturalerna
Genitiv	gutturals	gutturalens	gutturalers	gutturalernas

guttural

1. (föga brukligt, främst i vetenskapliga sammanhang) språkljud bildat långt bak i munnen (t.ex. sydsvenskt ”skorrande” (uvulart) [ʀ] och faryngala ljud ([ħ], [ʕ]) i semitiska språk)

Adjektiv

Böjningar av guttural		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	guttural
	Neutrum	gutturalt
Bestämd singular	Maskulinum	gutturale
	Alla	gutturala
Plural		gutturala
		Predikativt
Singular	Utrum	guttural
	Neutrum	gutturalt
Plural		gutturala
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning		(gutturalt)?

guttural

1. som har att göra med strupe eller struphuvud

   Etymologi: Av nylatinets gutturalis, till latinets guttur ’strupe’