hålligång

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hålligång  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ hålligång hålligånget
Genitiv hålligångs hålligångets

hålligång

  1. (vardagligt) festande, skoj, drag, liv
    Etymologi: Bildat av hålla i gång