håva

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även hava och häva.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av håva  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ håva håvan håvor håvorna
Genitiv håvas håvans håvors håvornas

håva

  1. (endast i plural) gåva (ofta abstrakta sådana)
    1784: Julklapp till magister Sprätt, Anna Maria Lenngren:
    Hvad båta verldens usla håfvor för den, som fått så stora gåfvor?
    1917: Daniel 11:8, Bibeln:
    Deras gudar och beläten och deras dyrbara håvor, både silver och guld, skall han ock föra såsom byte till Egypten.
    1998: Åtta kroppar, Susanne Ringell:
    Den förkrympta mannens kvinna äcklade henne än mer, en barnslig kvinna i friluftsmundering med en favoritscarf om halsen, en dåraktig kvinna som i dagarna tre hade försökt täppa till hålet i verkligheten med naturens håvor.
    Etymologi: Av fornsvenska hāva (”ägodel”), av medellågtyska have jämför fornhögtyska haba av habēn (tyska Habe). Singularformen håva användes inpå 1720-talet, men nu finns ordet endast i plural.

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av håva  Aktiv Passiv
Infinitiv håva håvas
Presens håvar håvas
Preteritum håvade håvades
Supinum håvat håvats
Imperativ håva
Particip
Presens håvande, håvandes
Perfekt (håvad)
Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

håva

  1. fånga med håv
    Fraser: håva in, håva fram, håva upp

Översättningar[redigera]