höns

Se även Hons.

Svenska

Substantiv

Böjningar av höns räknebart	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	höns	hönset	höns	hönsen
Genitiv	höns	hönsets	höns	hönsens

Böjningar av höns kollektivt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	–	–	höns	hönsen
Genitiv	–	–	höns	hönsens

höns

1. (även kollektivt) fågel från ordningen hönsfåglar

   Hon matade hönsen.

   Bonden föder upp höns.

   Besläktade ord: höna, hönseri

   Sammansättningar: hönsbuljong, hönsflock, hönsgård, hönshus, hönshjärna, hönshus, hönsägg

Översättningar

(kollektivt) fågel från ordningen hönsfåglar

• franska: poule ^(fr) f
• polska: drób ^(pl) m
• tyska: Huhn ^(de) n
• älvdalska: yöns n