hörlur

Svenska

Substantiv

Böjningar av hörlur	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hörlur	hörluren	hörlurar	hörlurarna
Genitiv	hörlurs	hörlurens	hörlurars	hörlurarnas

hörlur

1. (akustik, teknik) högtalare av mindre storlek för fastsättning utanför öra

   Varianter: hörlurar

   När vi åkte tåg så hade vi en hörlur var för att kunna lyssna tillsammans.

2. (ålderdomligt) äldre slags hörapparat

   1935: Svenske Apollo, Waldemar Hammenhög:

   På ena sidan satt en döv gumma med hörlur och på den andra en ung flicka som såg ut att snart börja tappa mjölktänderna.

   Etymologi: Ordet hörlur finns belagt i svenska språket så tidigt som 1850..

   Jämför: hörsnäcka, hörslang

En hörlur.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: hodetelefon m
• engelska: headphones ^(en)
• nederländska: hoofdtelefoon m, koptelefoon ^(nl) m, oortelefoon m
• polska: słuchawka ^(pl) f
• portugisiska: fone de ouvido ^(pt) m
• tyska: Kopfhörer ^(de) m