hamn

Svenska[redigera]

hamn

(sjöfart) plats där båtar eller fartyg kan lägga till och lastas eller lossas
Etymologi: Tidig nysvenska haf(f)n, pl. haf(f)ner, haffpner, senare ham(b)n, pl. hambner och hambnar, av fornsvenska hamn, hampn, av fornnordiska hǫfn; jämför danska havn, isländska höfn, färöiska havn, høvn.

Sammansättningar: gästhamn, hamnavgift, hamnstad, hamnvärd, småbåtshamn

Fraser: gå i hamn
gestalt, skapnad, skepnad; yttre skal eller hölje som något framställs i
Etymologi: Av fornsvenska hamber, hampn "dräkt, utseende, skepnad", av fornnordiska hamʀ.

Sammansättningar: hamnavgift, hamnskiftare, djurhamn, människohamn, trollhamn

Fraser: byta hamn
baksidan av låret, knävecket
1862: Berättelser ur svenska historien. 6: Gustaf Adolf, Anders Fryxell:
Han följde sändebuden i hamn och häl, och stod, långt innan borgrarna väntat, med hela sin krigshär framför staden,

plats där båtar lägger till

belarusiska: га́вань f, порт m
bokmål: havn^(no) f
bulgariska: приста́нище^(bg) n
danska: havn^(da) u
engelska: port^(en), haven^(en)
- amerikansk: harbor^(en)
- brittisk: harbour^(en)
esperanto: haveno
estniska: sadam
finska: satama^(fi)
franska: port^(fr) m
färöiska: havn^(fo) f
frisiska: haven^(fy) u
indonesiska: pelabuhan^(id), bandar^(id)
isländska: höfn^(is) f
italienska: porto^(it) m
kurdiska: gemîgeh^(ku)
kvänska: hamina
latin: portus m
lettiska: osta^(lv) f
litauiska: uostas m
lulesamiska: hámnna
nederländska: haven^(nl) f
nordsamiska: hávdna
nynorska: hamn f
polska: port^(pl) m
portugisiska: porto^(pt) m
ryska: га́вань^(ru) f (gávan'), порт^(ru) m (port)
slovakiska: prístav m
spanska: puerto^(es) m
sydsamiska: staarhvoe, sïelkedahke
tjeckiska: přístav^(cs) m
turkiska: liman^(tr)
tyska: Hafen^(de) m
ukrainska: га́вань f, порт m
ungerska: kikötő^(hu)

hamn f eller m

hamn f