hamn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

substantiv på svenska: mytologi: "ikläda sig djurhamn"

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hamn  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hamn hamnen hamnar hamnarna
Genitiv hamns hamnens hamnars hamnarnas
Not:

I plural bestämd form förekom(mer) även ålderdomligt och dialektalt hamnarne

hamn

  1. plats där båtar kan lägga till och lastas eller lossas
    Etymologi: Tidig nysvenska haf(f)n, pl. haf(f)ner, haffpner, senare ham(b)n, pl. hambner och hambnar, av fornsvenska hamn, hampn, av fornnordiska hǫfn; jämför danska havn, isländska höfn, färöiska havn, høvn.
    Sammansättningar: gästhamn, hamnavgift, hamnstad, hamnvärd, småbåtshamn
    Fraser: gå i hamn
  2. gestalt, skapnad, skepnad; yttre skal eller hölje som något framställs i
    Etymologi: Av fornsvenska hamber, hampn "dräkt, utseende, skepnad", av fornnordiska hamʀ.
    Sammansättningar: hamnskiftare, djurhamn, människohamn, trollhamn
    Fraser: byta hamn

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

hamn f eller m

  1. variant av havn; hamn

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

hamn f

  1. hamn