handgemäng

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av handgemäng  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ handgemäng handgemänget handgemäng handgemängen
Genitiv handgemängs handgemängets handgemängs handgemängens

handgemäng

  1. slagsmål mellan två eller flera personer med nävarna
    1883: Nordisk familjebok:
    Före eldvapnens införande och under deras första tid afgjordes striderna med handgemäng, hvarvid den besegrade icke sällan helt och hållet nedgjordes.
    2011 (8 aug): Kioskägare brottades med rånare (Västerbottens-Kuriren):
    Det blev handgemäng när en spelbutik i Umeå på måndagsmorgonen utsattes för ett rånförsök.
    Etymologi: Av tyska Handgemenge.[1]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk etymologisk ordbok: "hand"