harlekin

Svenska

Substantiv

Böjningar av harlekin	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	harlekin	harlekinen	harlekiner	harlekinerna
Genitiv	harlekins	harlekinens	harlekiners	harlekinernas

harlekin

1. (en typ i commedia dell'arte) gycklare, upptågsmakare

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1699. Av franska arlequin, i dess äldre stavning harlequin.

   Besläktade ord: harlekinad

   Sammansättningar: harlekindräkt

   Se även tesaurus: Narr, Löjlighet, Rolighetsmakare, Förlustelse, Teater, Brokighet, Ombytlighet

Översättningar

(en typ i commedia dell'arte) gycklare, upptågsmakare

• engelska: harlequin ^(en)
• kroatiska: harlekin m
• spanska: arlequín ^(es) m