hejare

Svenska

Substantiv

Böjningar av hejare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hejare	hejaren, vard. hejarn	hejare	hejarna
Genitiv	hejares	hejarens, vard. hejarns	hejares	hejarnas

hejare

• uttal: 'hä,jarä

1. (vardagligt) person som utmärker sig genom att vara exceptionellt bra på något

   Du är en riktig hejare på att sparka fotboll!

   Vanliga konstruktioner: vara en hejare på något, vara en hejare på att göra något

   Synonymer: baddare, best, bjässe, jätte, koloss, överdängare

   Etymologi: Sedan 1893, av 2.

2. redskap för smide bestående av en tyngd som höjs med maskin- eller handkraft

   Synonymer: hammare, huggare

   Etymologi: Sedan 1752 av tyska Heier med samma betydelse. Av nederländska heien (”påla”). Eventuellt besläktat med hej.

   Sammansättningar: fallhejare

Översättningar

duktig person

• ryska: молодец ^(ru) mf (molodéts)

redskap

• finska: juntta ^(fi)