hell’

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även hell.

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

hell’ f

  • uttal: /hɛ̀lː/, /hè̞lː/
  1. häll
    Etymologi: Av fornnordiska hella.
    Sammansättningar: skółhell’
    Besläktade ord: hall

Verb[redigera]

hell’

  1. hälla[1]
    Hell vætnĕð borti sáĕnn.
    Slå vattnet utur sån.
    Etymologi: Av fornnordiska hella.
    Grammatik: Pret. hellt’, sup. hellt.

Konjunktion[redigera]

hell’

  1. variant av heller
    Kum dú sunðęnett’ hell’ ǫustęnórðęnett’?
    Kommer du söderifrån eller ifrån nordost?

Källor[redigera]

  1. Ordbok över Umemålet, s. 54. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.