hemsöka

Svenska

Verb

Böjningar av hemsöka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	hemsöka	hemsökas
Presens	hemsöker	hemsöks (hemsökes)
Preteritum	hemsökte	hemsöktes
Supinum	hemsökt	hemsökts
Imperativ	hemsök	–
Particip
Presens	hemsökande, hemsökandes
Perfekt	hemsökt

hemsöka

1. (om andar, spöken) återkomma till den plats där man levde innan sin egen död; spöka; gå igen

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1541. Översättningslån från tyska heimsuchen.

   Besläktade ord: ansätta, besvära, härja, pröva, straffa, tukta, ödelägga

Översättningar

återkomma till den plats där man levde innan sin egen död

• bokmål: hjemsøke
• engelska: haunt ^(en)
• finska: kummitella ^(fi), riivata ^(fi), kurittaa ^(fi), koetella ^(fi)
• portugisiska: assombrar ^(pt)
• tyska: heimsuchen ^(de)