hul

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även huł.

Bokmål[redigera]

Adjektiv[redigera]

hul

  1. ihålig
  2. hålig, gropig, buktig
  3. tom, innehållslös, betydelselös, falsk
  4. djup, mörk, dov; som ljudet av en ihålig, tom behållare

Danska[redigera]

Adjektiv[redigera]

information

Denna mall är under utveckling och bör inte användas.
Böjningar av hul  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum hul
Neutrum hult
Bestämd
singular
hule huleste
Plural hule huleste
Predikativt
Singular Utrum hul
Neutrum hult hulere hulest
Plural hule
Kan även kompareras med mere och mest.
Adverbavledning hult

hul

  1. ihålig
    kun en hul følelse i hovedet og en bitter smag på tungen var blevet igjen
    bara en ihålig känsla i huvudet och en bitter smak på tungan återstod
  2. hålig, gropig, buktig
  3. tom, innehållslös
  4. djup, mörk, dov; som ljudet av en ihålig, tom behållare
    Han havde udtalt de sidste ord med sænket hoved i en fortvilet, hul tone.
    Han hade uttalat de sista orden med sänkt huvud i en förtvivlad, mörk ton.

Substantiv[redigera]

Böjningar av hul  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hul hullet huller hullerne
Genitiv huls hullets hullers hullernes

hul n

  1. hål

Verb[redigera]

hul

  1. böjningsform av hule
  2. böjningsform av hulle