indelning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av indelning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ indelning indelningen indelningar indelningarna, åld. el. dial. indelningarne
Genitiv indelnings indelningens indelningars indelningarnas, åld. el. dial. indelningarnes

indelning

  1. det att dela in en samling objekt i kategorier; det att införa delmängder av en mängd objekt, ofta på ett sådant sätt att varje element i mängden tillhör minst (eller precis) en av dessa delmängder
    De svenska substantivens indelning i genus kan vara besvärlig för nybörjare.
    Han motsatte sig indelningen i samhällsklasser.