indicium

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
indicium

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av indicium  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ indicium indiciet indicier, (indica) indicierna, (indica)
Genitiv indiciums indiciets indiciers, (indicas) indiciernas, (indicas)

indicium

  1. sakförhållande som utan bevis styrker en misstanke eller anmodan, svagare än ett faktum
    Synonymer: indikation, tecken
    1963: Svensk juristtidning, Volym 48:
    Dock menar departementschefen, att uppbärandet av lön under sjukskrivningstiden kan vara ett indicium på att arbetsoförmåga ej föreligger.
    Besläktade ord: indikator, indikera

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

indicium n

  1. indicium, tecken, indikation
    1930: Salmonsens konversationsleksikon:
    Den kunde i denne ikke finde Plads som et egl. Bevismiddel, men højst som et Indicium, der berettigede til Anvendelse af Tortur.