inge

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Inge.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av inge  Aktiv
Infinitiv inge
Presens inger
Preteritum ingav
Supinum ingett, ingivit
Imperativ inge
Particip
Presens
Perfekt

inge

  1. ge någon en känsla, tanke eller dylikt
    Han hoppades att inge förtroende.
    Jag försöker inge henne med hopp om att allt kommer att lösa sig.
    Varianter: ingiva (formellare)
    Sammansättningar: förtroendeingivande

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

inge

  1. (vardagligt, talspråk) inte; inte alls
    –Nu orkar jag inge mer.
    –Det är inge roligt längre.
    –Det där verkar inge bra.
    Användning: Ordet "inge" ger i skriftspråk ett mycket vardagligt intryck och ersätts normalt med inte. Det används i vardagligt talspråk.
  2. vardaglig, talspråklig variant av inget; inte något
    –Det gör inge.
    –Jag mår inge vidare.