inlärning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av inlärning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ inlärning inlärningen
Genitiv inlärnings inlärningens

inlärning u

  1. det att inlära eller lära in
    Efter inlärningen av registreringssystemet har arbetet ej varit mer tröttande än att det kunnat ske i tvåtimmarspass.
    Arbetsövningarna bör befordra inlärningen av fasta kunskaper och färdigheter.
    Man låter försökspersonen lära sig en stavelseserie och så efter en tid ånyo lära sig den; differensen i antalet repetitioner mellan första och andra inlärningen bliver tydligen ett mått på residuerna av den första inlärningen vid tiden för den andra.
    Synonymer: inlärande
    Sammansättningar: djupinlärning, inlärningsförmåga, inlärningskurva, inlärningsmaterial, inlärningsmetod, inlärningsprocess, inlärningspsykologi, inlärningsstudio, inlärningssvårighet, maskininlärning

Översättningar[redigera]