innebära

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av innebära  Aktiv
Infinitiv innebära
Presens innebär
Preteritum innebar
Supinum inneburit
Imperativ
Particip
Presens innebärande, innebärandes
Perfekt

innebära

  1. ha som innebörd, konsekvens eller logisk följd
    Jämför: betyda, dra med sig, gå ut på, gälla, ha andemeningen, ha den betydelsen att, ha i släptåg, ha till innebörd, implicera, inbegripa, innefatta, involvera, medföra, resultera i, rymma, stå för, utgöra, vara, vara detsamma som, varsla om, vilja säga
    Se även: orsaka

Synonymer[redigera]


Översättningar[redigera]