järn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av järn 1. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ järn järnet
Genitiv järns järnets
Böjningar av järn 2-4. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ järn järnet järn järnen
Genitiv järns järnets järns järnens

järn

  1. ett metalliskt grundämne, betecknat med Fe i periodiska systemet täcks det man äter, mineralen, in här?
  2. föremål som består av grundämnet järn
  3. (vardagligt) sup
  4. boja; metallanordning som används för att låsa fast någon

Etymologi[redigera]

Av fornsvenska iärn, av fornnordiska járn (jämför danska och norska jern, isländska járn), av urgermanska *īsarna- (jämför fornengelska īsern (engelska iron), medelnederländska iser (nederländska ijzer, afrikaans yster), fornhögtyska isarn (tyska Eisen), frankiska īsarn, gotiska eisarn). Det urgermanska ordet är troligen inlånat från urkeltiska *isarnon (jämför forniriska iarn, kymriska haearn, galliska Isarno-), från urindoeuropeiska *is-(e)ro- med betydelsen "kraftfull" eller "helig" (jämför sanskrit isirah, "kraftfull", "stark", grekiska ἱερός, hierós, "stark", och möjligen latinets ira, "vrede"), av *eis, "stark".[2][3][4]

Fraser[redigera]

sup
bojor

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Per Hedelin. 1997. Norstedts svenska uttalslexikon.
  2. Online Etymology Dictionary: "iron", läst 2008-05-24.
  3. Engelska Wiktionary: "iron", läst 2008-05-24.
  4. Svenska akademiens ordbok, internetupplagan: "järn", läst 2008-05-24.