järn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av järn 1. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ järn järnet
Genitiv järns järnets
Böjningar av järn 2-4. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ järn järnet järn järnen
Genitiv järns järnets järns järnens

järn

  1. ett metalliskt grundämne med atomnummer 26 och beteckning Fe
  2. (överfört, vanligen förled) hård, stabil, ihärdig, stryktålig, ogenomtränglig och snarlika egenskaper hos järnmetall; mycket; alldeles
    Fraser: ge järnet, hårt som järn, järnhård
    Sammansättningar: järnek, järngrepp, järnkoll, järnridå, järntråd, järnverk, järnvinter
    Synonymer: sten-, stål-, super-
  3. föremål som består av grundämnet järn eller dylikt; utslagen metall; metallförstärkning, beslag
    Fraser: ha många järn i elden
    Sammansättningar: armeringsjärn, bandjärn, klackjärn, näsjärn, strykjärn, stämjärn, vinkeljärn
  4. (överfört) boja; metallanordning som används för att låsa fast någon
    Fraser: slå i järn
  5. (vardagligt) sup
    Fraser: ta sig ett järn
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska iærn, av fornnordiska járn (jämför danska och norska jern, isländska járn), av urgermanska *īsarna- (jämför fornengelska īsern (engelska iron), medelnederländska iser (nederländska ijzer, afrikaans yster), fornhögtyska isarn (tyska Eisen), frankiska īsarn, gotiska eisarn). Det urgermanska ordet är troligen inlånat från urkeltiska *isarnon (jämför forniriska iarn, kymriska haearn, galliska Isarno-), från urindoeuropeiska *is-(e)ro- med betydelsen "kraftfull" eller "helig" (jämför sanskrit isirah, "kraftfull", "stark", grekiska ἱερός, hierós, "stark", och möjligen latinets ira, "vrede"), av *eis, "stark".[2][3][4]
Sammansättningar: billettjärn, bräckjärn, finjärn, gjutjärn, huggjärn, järnaffär, järnbalk, järnberikad, järnbeslag, järnbrist, järngruva, järnhandel, järnmalm, järnprofil, järnspett, järnspik, järnspis, järnsåg, järntråd, järnverk, järnvåg, järnväg, järnålder, råjärn, skalvjärn, skjutjärn, smidesjärn, steppjärn, stångjärn, tackjärn

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Per Hedelin. 1997. Norstedts svenska uttalslexikon.
  2. Online Etymology Dictionary: "iron", läst 2008-05-24
  3. Engelska Wiktionary: "iron", läst 2008-05-24.
  4. Svenska Akademiens ordbok: "järn", läst 2008-05-24