jente
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Bokmål[redigera]
Substantiv[redigera]
Böjningar av jente | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | jente | jenta | jenter | jentene |
Genitiv | jentes | jentas | jenters | jentenes |
Böjningar av jente | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | jente | jenten | jenter | jentene |
Genitiv | jentes | jentens | jenters | jentenes |
jente f eller m
Varianter[redigera]
- gjente (ålderdomligt)
Etymologi[redigera]
Från fornnordiska genta av gant ("narr"). Besläktat med svenska jänta och färöiska genta.
Nynorska[redigera]
Substantiv[redigera]
jente f
- flicka, tjej; barn eller ungdom av kvinnokön
- ogift kvinna
- 1880 (27 jan): Ur Fedraheimen (på Aasentunet), Ivar Aasen:
- Eg tenkjer, at det vist er mangei vyrdande Kona, som helst vil vera fri fyr Frue-Titelen, og mangei vitug Gjenta, som aldri heve nokon Hug til aa heita Frøken.
- Jag föreställer mig, att det visst finns många aktningsvärda hustrur, som helst skulle vilja vara fria fru-titeln, och många vettiga jäntor, som aldrig har intresse av att kallas ’fröken’.
- Eg tenkjer, at det vist er mangei vyrdande Kona, som helst vil vera fri fyr Frue-Titelen, og mangei vitug Gjenta, som aldri heve nokon Hug til aa heita Frøken.
- 1880 (27 jan): Ur Fedraheimen (på Aasentunet), Ivar Aasen:
Varianter[redigera]
- gjente (ålderdomligt)
Etymologi[redigera]
Från fornnordiska genta av gant ("narr"). Besläktat med svenska jänta och färöiska genta.