jurta

Svenska

Substantiv

Böjningar av jurta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jurta	jurtan	jurtor	jurtorna
Genitiv	jurtas	jurtans	jurtors	jurtornas

jurta u

1. stor, rund halvpermanent tältliknande bostad, med lodrätta väggar och konformigt tak (vanligen associerat med Centralasien och Mongoliet)

   Varianter: jurt

   Etymologi: Via ryska ю́рта, av turkspråk. Jämför turkiska yurt.