kägla

Svenska

Substantiv

Böjningar av kägla	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kägla	käglan	käglor	käglorna
Genitiv	käglas	käglans	käglors	käglornas

käglor (inom kägelsport)

kägla

1. (geometri) kon

   Sammansättningar: kägelformig

2. (geologi) bergskägla
3. (maskinteknik) ventilkägla; rörlig del i en ventil som kan stänga (eller öppna) den öppning som finns i ventilens säte
4. (sport) mål som ska fällas av klotet inom bowling och kägelsport

   Sammansättningar: bowlingkägla

Etymologi: Belagt i språket sedan 1430 (cirka), som fornsvenska kægla.

Se även tesaurus: Förlustelse, Skärpa, Utsvällning, Trindhet, Höjning

Översättningar

kon

• polska: stożek ^(pl) m

mål som ska fällas av klotet inom bowling och kägelsport

• danska: kegle u
• engelska: pin ^(en)
• finska: keila ^(fi)
• polska: kręgiel ^(pl) m
• ryska: кегля ^(ru) f
• turkiska: kuka ^(tr)
• tyska: Pin ^(de) m