kalben

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för kalben 

Hjälpverb: haben

Infinitiv kalben
Presensparticip kalbend
Perfektparticip gekalbt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular - - er, sie, es kalbt 
Plural - - sie kalben 
Preteritum Singular - - er, sie, es kalbte 
Plural - - sie kalbten 
Imperativ
Singular - - -
Plural - - -
Konjunktiv I
Presens Singular - - er, sie, es kalbe 
Plural - - sie kalben 
Konjunktiv II
Preteritum Singular - - er, sie, es kalbte 
Plural - - sie kalbten 

kalben

  1. kalva
    Besläktade ord: Kalb