Hoppa till innehållet

kantor

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kantor  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kantor kantorn kantorer kantorerna
Genitiv kantors kantorns kantorers kantorernas

kantor u

  1. kyrkomusiker (med uppgift att leda körer och spela orgel)
    Prästen sa att vi skulle kontakta kantorn för att bestämma vilken musik som ska spelas på begravningen.

Översättningar

[redigera]

Indonesiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

kantor

  1. kontor