karakulla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

karakulla f

  1. † (ålderdomligt, dialektalt, Sydsverige) kvinna som diskar upp kärlen (vid större bjudning, gästabud, bröllop, begravning och liknande)
    Synonymer: karaslaskerska, karavaska
    Användning: Brukades dialektalt i Halland och Skåne.[1]
    Besläktade ord: karalase, karavann

Källor[redigera]

  1. ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt Dialekt-Lexikon (1867)
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=karakulla&oldid=3978020”