karlakarl

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av karlakarl  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ karlakarl karlakarlen, karlakarln1 karlakarlar karlakarlarna
Genitiv karlakarls karlakarlens, karlakarlns1 karlakarlars karlakarlarnas

Not:
  1. talspråkliga former

karlakarl

  1. "riktig" karl; karl som är stark, händig, tuff och/eller dylikt
    Etymologi: Belagt i svenska språket sedan cirka 1755.[1]
    Jämför: dunderkarl, kraftkarl

Källor[redigera]

  1. ↑ Svensk ordbok: "karlakarl"
Hämtad från "https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=karlakarl&oldid=3331831"