kart

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kart  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kart karten kartar kartarna
Genitiv karts kartens kartars kartarnas
Böjningar av kart  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kart kartet kart karten
Genitiv karts kartets karts kartens

kart u eller n

  1. omogen frukt, omoget bär
    Vi gick ut i skogen för att plocka blåbär men det fanns fortfarande bara kart på buskarna.
    Sammansättningar: banankart, blåbärskart, hjortronkart, jordgubbskart, lingonkart, päronkart, smultronkart, surkart, äppelkart
    Jämför: gokart

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kart 1 Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kart karten karter, kart kartene
Genitiv karts kartens karters, karts kartenes
Böjningar av kart 2 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kart kartet karter, kart kartene, karta
Genitiv karts kartets karters, karts kartenes, kartas

kart m [1], n [2]

  1. (frukter) kart
  2. karta, kort