katta
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av katta | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | katta | kattan | kattor | kattorna |
| Genitiv | kattas | kattans | kattors | kattornas |
katta
- katt av honkön, speciellt en som har fått ungar
- 1919: Markurells i Wadköping, Hjalmar Bergman:
- Ty två eller tre alnar bakom henne låg herr Markurells katta, solade sin mage, slickade sina tassar och skänkte då och då ur lätt vidgade ögon en smeksam blick åt den sittande råttan.
- Ty två eller tre alnar bakom henne låg herr Markurells katta, solade sin mage, slickade sina tassar och skänkte då och då ur lätt vidgade ögon en smeksam blick åt den sittande råttan.
- Etymologi: Av fornsvenska katta med samma betydelse.[1]
- 1919: Markurells i Wadköping, Hjalmar Bergman:
- böjningsform av katt
Översättningar
[redigera]Fornsvenska
[redigera]Substantiv
[redigera]katta f
- katta, honkatt
Isländska
[redigera]Substantiv
[redigera]katta
- böjningsform av köttur
Källor
[redigera]- ↑ Ordbok öfver svenska medeltids-språket: "2023-07-23"