keff

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av keff  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum keff
Neutrum kefft
Bestämd
singular
Maskulinum keffe keffare keffaste
Alla keffa keffaste
Plural keffa keffaste
Predikativt
Singular Utrum keff
Neutrum kefft keffare keffast
Plural keffa
Kan även kompareras med mer och mest.
Adverbavledning kefft

keff

  1. (slang) dålig, tråkig, ointressant, konstig
    Det här är riktigt kefft, mannen.
    Bilen var väldigt keff.
    Din musiksmak är keff.
    2011 (6 maj): Droglagarna gör en keff situation ännu keffare?:
    Droglagarna gör en keff situation ännu keffare?
    Synonymer: dank, kass, koko, konstig, urusel, värdelös
    Etymologi: Av arabiska کف (”bra, trevlig, rolig”). Ordet har fått motsatt betydelse i svenskan.