keff

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av keff  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum keff keffare  
Neutrum kefft
Bestämd
singular
Maskulinum keffe keffaste
Alla keffa
Plural keffa
  Predikativt
Singular Utrum keff keffare keffast
Neutrum kefft
Plural keffa
Kompareras även med mer och mest.
Adverbavledning (kefft)?

keff

  1. (slang) dålig, tråkig, ointressant, konstig
    Det här är riktigt kefft, mannen.
    Bilen var väldigt keff.
    Din musiksmak är keff.
    2011 (6 maj): Droglagarna gör en keff situation ännu keffare?:
    Droglagarna gör en keff situation ännu keffare?
    Synonymer: dank, kass, koko, konstig, urusel, värdelös
    Etymologi: Av arabiska کف (”bra, trevlig, rolig”). Ordet har fått motsatt betydelse i svenskan.