klanta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av klanta  Aktiv Passiv
Infinitiv klanta klantas
Presens klantar klantas
Preteritum klantade klantades
Supinum klantat klantats
Imperativ klanta
Particip
Presens klantande, klantandes
Perfekt (klantad)
Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

klanta

  1. (reflexivt eller med partikel) begå en klumpighet; göra något som man borde kunnat undvika att göra
    Besläktade ord: klant, klantig, klantighet
    Fraser: klanta till