klint

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av klint  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klint klinten klintar klintarna
Genitiv klints klintens klintars klintarnas

klint

  1. liten och vanligtvis kal bergstopp
    Synonymer: klätt