klocka

Svenska

Substantiv

Böjningar av klocka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klocka	klockan	klockor	klockorna
Genitiv	klockas	klockans	klockors	klockornas

klocka

klocka på ett torn

• uttal: /ˈklɔ̀ka/

1. tidmätare (ursprungligen mekanisk med rund urtavla och visare, senare oftast elektronisk med visare eller digital)

   Klockan i köket har stannat och behöver nog ett nytt batteri.

   Varianter: kluka (orsamål)

   Synonymer: ur

2. (i frågor om vilken tid det är) tid, klockslag

   Vet ni vad klockan är?

3. oftast konformigt metallföremål öppet nere och stängt uppe avsett att frambringa ljud vid påverkan

   Jämför: skälla, bjällra

   Klockorna i kyrktornet vägde flera ton styck.

4. (främst i ett fåtal sammansättningar) oftast konformigt föremål öppet nere och stängt uppe med annan uppgift än att frambringa ljud

   Dykarklocka användes förr för att kunna dyka djupt.

   Sammansättningar: dykarklocka, gasklocka, klockkurva

5. (digitalteknik) klocksignal

   Sammansättningar: klockcykel, klockfrekvens

   Besläktade ord: klockad

Grammatik

klockslag

Refereras ibland till med pronomenet hon.

Etymologi

Sedan fornsvenska klukka, klokka, ett medeltida lån av latinska clocca, "(kyrk)klocka", även "kåpa" (jämför engelska clock och cloak, franska cloche, tyska Glocke), troligen av iriskt ursprung, troligen ljudhärmande.

Sammansättningar

sammansättningar

armbandsklocka blåklocka dörrklocka golvklocka guldklocka

klockmalva klockradio klockringnin klockslag klockspel klockväxt

kyrkklocka köksklocka moraklocka ringklocka schackklocka silverklocka skeppsklocka

slagklocka stationsklocka väckarklocka väggklocka äggklocka ängsklocka

Meronymer

• minutvisare
• sekundvisare
• timvisare
• urtavla

Besläktade ord

• klockare

Översättningar

tidmätare

• bokmål: klokke ^(no) mf, ur ^(no) n
• bosniska: sat m
• danska: ur ^(da) n
• engelska: clock ^(en), watch ^(en)
• esperanto: horloĝo
• finska: kello ^(fi)
• franska: horloge ^(fr) f, montre ^(fr) f
• indonesiska: jam ^(id)
• isländska: úr ^(is), klukka f
• italienska: orologio ^(it)
• japanska: 時計 ^(ja)
• jiddisch: זייגער ^(yi) m (zeyger)
• kroatiska: ura ^(hr) f sing, sat ^(hr) m sing
• malajiska: jam ^(ms)
• nederländska: klok ^(nl) mf
• nynorska: klokke f, ur n
• polska: zegar ^(pl) m, zegarek ^(pl) m
• portugisiska: relógio ^(pt)
• ryska: часы ^(ru) m pl
• spanska: reloj ^(es) m
• svensk romani: kambana
• tyska: Uhr ^(de) f
• ungerska: óra ^(hu)

metallföremål öppet nere och stängt uppe avsett att frambringa ljud

• bokmål: klokke ^(no) mf
• danska: klokke u
• engelska: bell ^(en)
• finska: kello ^(fi)
• franska: cloche ^(fr) f
• isländska: bjalla ^(is) f
• italienska: campana ^(it) f
• nederländska: klok ^(nl) mf
• nynorska: klokke f
• polska: dzwon ^(pl) m
• portugisiska: sino ^(pt) m, campainha ^(pt) f
• ryska: ко́локол ^(ru) m
• spanska: campana ^(es) f
• tyska: Glocke ^(de) f
• ungerska: harang ^(hu)

Verb

Böjningar av klocka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	klocka	klockas
Presens	klockar	klockas
Preteritum	klockade	klockades
Supinum	klockat	klockats
Imperativ	klocka	–
Particip
Presens	klockande, klockandes
Perfekt	klockad

klocka

1. ta tiden för en händelse; mäta hur lång tid något tar
2. speciellt mäta tiden det tar att färdas en viss sträcka; mäta hastighet

   Bilen klockades till hundratjugo kilometer i timmen.

3. (digitalteknik) styra med en speciell pulsformad klocksignal, på det att saker och ting endast ska hända då klockan byter tillstånd från låg nivå till hög (eller i vissa tillämpningar tvärtom)

   Det här registret klockas in på positiv klockflank, det vill säga när klockan går från låg till hög.

   Sammansättningar: underklocka, överklocka

   Jämför: synkron

Översättningar

mäta tid

• engelska: clock ^(en)
• finska: ottaa aika, kellottaa ^(fi)

mäta hastighet

• engelska: clock ^(en)

styra elektronisk krets

• engelska: clock ^(en)
• finska: kellottaa ^(fi)