Hoppa till innehållet

knarka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av knarka  Aktiv Passiv
Infinitiv knarka knarkas
Presens knarkar knarkas
Preteritum knarkade knarkades
Supinum knarkat knarkats
Imperativ knarka
Particip
Presens knarkande, knarkandes
Perfekt (knarkad)
Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

knarka

  1. (vardagligt) använda narkotika
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1959.[1]
    Besläktade ord: knark, knarkare
  2. (ålderdomligt) knarra
    1790: Fredmans epistel n:o 48, C.M. Bellman:
    Skutan knarkar, bräcklig, gles, vimplens fläckt i toppen ses.

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "knarka"