knarren
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
knarren
- böjningsform av knarr
Tyska[redigera]
Verb[redigera]
| Konjugation för knarren Hjälpverb: haben | ||||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | knarren | |||
| Presensparticip | knarrend | |||
| Perfektparticip | geknarrt | |||
| Indikativ | 1:a pers. | 2:a pers. | 3:e pers. | |
| Presens | Singular | ich knarre | du knarrst | er, sie, es knarrt |
| Plural | wir knarren | ihr knarrt | sie knarren | |
| Preteritum | Singular | ich knarrte | du knarrtest | er, sie, es knarrte |
| Plural | wir knarrten | ihr knarrtet | sie knarrten | |
| Imperativ | ||||
| Singular | - | knarre ! | - | |
| Plural | - | knarrt ! | knarren Sie ! | |
| Konjunktiv I | ||||
| Presens | Singular | ich knarre | du knarrest | er, sie, es knarre |
| Plural | wir knarren | ihr knarret | sie knarren | |
| Konjunktiv II | ||||
| Preteritum | Singular | ich knarrte | du knarrtest | er, sie, es knarrte |
| Plural | wir knarrten | ihr knarrtet | sie knarrten | |
knarren