knicken

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för knicken 

Hjälpverb: haben

Infinitiv knicken
Presensparticip knickend
Perfektparticip geknickt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich knicke  du knickst  er, sie, es knickt 
Plural wir knicken  ihr knickt  sie knicken 
Preteritum Singular ich knickte  du knicktest  er, sie, es knickte 
Plural wir knickten  ihr knicktet  sie knickten 
Imperativ
Singular - knicke ! -
Plural - knickt ! knicken Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich knicke  du knickest  er, sie, es knicke 
Plural wir knicken  ihr knicket  sie knicken 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich knickte  du knicktest  er, sie, es knickte 
Plural wir knickten  ihr knicktet  sie knickten 

knicken

  1. vika
    Synonymer: falten
  2. knäcka
    Synonymer: brechen
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Knick