knuta

Svenska

Substantiv

Böjningar av knuta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knuta	knutan	knutor	knutorna
Genitiv	knutas	knutans	knutors	knutornas

knuta

1. (medicin) patologisk svullnad eller förhårdnad i ett organ eller en vävnad

   Jämför: knöl, klump

   Sammansättningar: Aschoffs knuta, senknuta

Översättningar

patologisk svullnad eller förhårdnad i ett organ eller en vävnad

• polska: guzek ^(pl) m
• tyska: Knoten ^(de) m

Verb

Böjningar av knuta	Aktiv	Passiv
Infinitiv	knuta	knutas
Presens	knutar	knutas
Preteritum	knutade	knutades
Supinum	knutat	knutats
Imperativ	knuta	–
Particip
Presens	knutande, knutandes
Perfekt	knutad

knuta

1. slå knut, knyta (ihop)

   Det långa håret hade han knutit i en svans.

Översättningar

slå knut

• tyska: knoten ^(de)